Kommer färre tjänstebilsförare välja miljösmart?

Intresseorganisationer och myndigheter har varnat för vad rabattsänkningen för miljötjänstebilar kan innebära för intresset av miljöbilar.

Skatterabatten för tjänstebilsförare som väljer miljöbilar har sänkts. Av "offentligfinansiella skäl" löd regeringens argument till beslutet. Flera intresseorganisationer och myndigheter har varnat för ett minskat intresse för miljövänliga tjänstebilar. Nu återstår det att se om de kommer att få rätt.

Sedan årsskiftet är det dyrare för tjänstebilsförare att välja miljöbilar. Detta genom att maxtaket för förmånsvärdet sänkts, från 16.000 kronor till 10.000 kronor per år.

Och även om det i praktiken handlar om en tidsbegränsad skatterabatt som nu förlängts (fram till år 2020), är det svårt att inte samtidigt se det som en minskad rabatt och - därmed en försvagad uppmuntran att köra miljövänligt.

Men regeringen har ändå framhävt att det nedsatta förmånsvärdet förlängs för att ”göra det mer förmånligt och långsiktigt förutsägbart att välja en bil med mindre miljöpåverkan”.

Lättnaden beskrivs samtidigt minska skatteintäkterna med 300 miljoner kronor fram till år 2020. Det sänkta maxtaket motiverar regeringen med har gjorts på grund av de offentliga finanserna.

Bland intresseorganisationerna som fått yttrat sig under remissrundan, var budskapet dock tydligt: Ändringen går inte i linje med en politik som vill uppmuntra till miljöbilarnas framfart.

Motormännen kallade sänkningen av ersättningsnivån "olycklig" och något som väcker frågor om "ambitionsnivån för bilismens utveckling ur ett hållbarhetsperspektiv". De var inte heller ensamma om att ifrågasätta regeringens argument till sänkningen:

"Den vid årsskiftet höjda bränsleskatten står för en skatteintäkt som är mer än tio gånger högre än den planerade årliga kostnaden för den härmed föreslagna förmånsvärdesrabatten."

Motormännen

Motormännens Riksförbund, BILSweden, Motorbranschens riksförbund och Eon framhävde att det finns risker med att reglerna ändras med enbart några års mellanrum. Eon kallade det en "kortsiktighet som präglar politiken på området" och något som inte skapar verklig långsiktighet:

"Längden på ett leasingkontrakt för en tjänstebil är vanligen tre år och redan under 2017 kommer de tjänstebilsförare som står inför ett val av bil att sakna information om huruvida de kan räkna med att villkoren för förmånsvärdenedsättningen kommer att gälla under hela avtalstiden.
Mycket snart är vi tillbaka i situationen där valet av en miljöanpassad tjänstebil
präglas av osäkerhet kring framtida villkor."

EON

Konsult- och utbildningsföretaget Ynnor AB gick ut med att regeländringen sänder felaktiga signaler genom att ”de enda förmånsbilister som får höjt förmånsvärde och därför höjd skatt, är de som kör de mest klimatanpassade bilarna, som regeringen annars säger sig vilja värna om”. Och att det oavsett höjningens storlek, är ett steg i fel riktning

Myndigheten Naturvårdsverket kallade ändringen av maxnedsättningen en försämring av villkoren i förmånsbeskattningen av mer miljövänliga bilar, och att det är ett steg i fel riktning. Sänkningens konsekvenser beskrivs inte heller som tillräckligt utredda och Naturvårdsverket saknar en analys av "vad det kan innebära för incitamentet att köpa/välja en miljöbil".

"Regeringen har i andra sammanhang varit tydlig med att Sverige ska se till att ligga i framkant och snabbt bli fossilfria. Transportsektorn är central i omställningen och det behövs mer klimatstyrning, inte mindre."

Naturvårdsverket

Energimyndigheten var inne på samma spår och menade att det sänkta taket "riskerar att inte ligga i linje med att stimulera marknadsintroduktionen där det behövs". Samtidigt var man tydlig med att myndigheten tidigare påpekat att förmånsreglernas utformning är ett ineffektivt styrmedel som bör ses över skyndsamt.

Det var NÅGRA av alla invändningarna som förslaget fick möta i remissrundan. Ändå klubbades det igenom och har försvarats vara fortsatt "generös".

"Nedsättningen infördes för att hjälpa till att få igång marknaden. Stödet är fortfarande generöst genom att förmånsvärdet först sätts ner till samma nivå som jämförbar konventionell bil", sa Martin Larsson, kansliråd på miljödepartementet till Dagens Industri.

Frågan är nu om, och när, vi kommer att se ändringens effekt på tjänstebilsvalen. Och om regeringen kommer att kompensera åtstramningen med en mer långsiktig och utarbetad politik för att främja att målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030?

 


Det innebär lagändringen

Det sänkta förmånsvärdet för miljöbilsklassade tjänstebilar gäller laddhybrider, elbilar och gasbilar. Förmånsvärdet har tidigare sänkts till samma nivå som en liknande diesel- eller bensinbil, oavsett bilens inköpspris – och sedan gett rabatt på 40 procent av förmånsvärdet. Ändringen innebär att taket för förmånsrabatten nu har sänkts från max 16.000 kronor per år, till max 10.000 kronor per år. Denna tidsbegränsade skatterabatt har förlängts och ändrats i olika omgångar. Tidigare har rabatten även omfattat hybridbilar utan laddning samt flexi fuel-bilar.


 

"Incitamentet för att bli klimatsmart dras ner"

"Våra "miljökaxiga" politiker är ofta de som hörs mest när man diskuterar miljö på EU-nivå.

Visst är det bra att ha höga ambitioner, men det gäller att målen är realistiska och att man har en fungerande plan för att uppnå dem. Här har man misslyckats fatalt.

Håkan Nilsson, motorjournalist på Allatjänstebilar.

I stället för att främja en merförsäljning av miljöbilar, bestraffar man de som inte har råd att bli klimatsmart. Jag skulle inte vara så kritisk om de extra skattepålagorna på fossilberoende bilar användes till att subventionera inköp av miljöbilar i en betydligt större utsträckning. En typ av miljöskatteväxling.

Men så tänker inte våra politiker, utan i stället drar man ner på miljöbilspremien för vissa miljöbilar och behåller den redan låga premien för bilar med nollutsläpp. Dessutom finns ingen prioritering på utbyggnad av laddnätverk och gasstationer. Vilken signal skickar detta ut till de som gärna vill men inte har råd att vara klimatsmart?

Detta leder till att skapa en ohälsosam förvirring på en marknad som redan är hårt utsatt av höga miljökrav. Vi är redan bland de sämsta i klassen och riskerar att fortsätta vara offer för våra politikers bristande förmåga att lyssna på marknaden. Resultatet blir att färre kommer att prioritet miljön, så varför inte göra som våra oljeproducerande norska grannar om vi vill nå målet att vara fossiloberoende 2030. Målet var redan svårt att uppnå när beslutet togs och de senaste besluten leder till att göra målet omöjligt att uppnå.

Tänk om! Tänk rätt!

author image

Josephine Bergenmar

Kontakta mig