Vad gör våra miljökaxiga politiker?

Audi Q7 e-tron Quattro

Foto: Håkan Nilsson

2030 är året då vi ska ha en fossiloberoende fordonspark i Sverige enligt de klimatmål våra politiker satt upp. Men vad har de gjort och vad tänker de göra?

Vi går mot ett nytt rekordår för nyregistreringar, rapporterar branschorganisationen Bil Sweden. Registreringen av miljöbilar och då främst laddhybrider och elbilar, har ökat med 80% jämfört med motsvarande period förra året. De står för 3,7% av samtliga registrerade bilar i år. Men frågan är hur väl förberedda vi för en fortsatt kraftig försäljningsökning av fossiloberoende fordon?

Elbilseminarium

Elbilar är ingen ny företeelse. Denna modell är från 1918 .

Foto: Håkan Nilsson

Redan för en dryg månad sedan var kassan återigen tom för den så kallade moroten Supermiljöbilspremien för att få konsumenterna att välja miljövänliga fordon. Ni vet den lilla ”allmosan” på 40 000 kr för de som vågar satsa på elbil och 20 000 kr för de som väljer en hybrid. Vad håller våra annars så miljökaxiga politiker på med? Ett förslag är presenterat där helt fossilfria bilar ska få 60 000 kr i supermiljöbilspremie, men är det tillräckligt? Nja. I Norge är elbilar skattefria, man betalar inte vägtullar och parkerar gratis i innerstadsområdena. Detta i ett land som är oljeproducenter.

Förra helgen arrangerades det en elbilsmässa i Nacka, eCarExpo. I samband med mässan höll branschorganisationen Bil Sweden ett seminarium där representanter för riks- och kommunpolitiken, Energimyndigheten och en större elleverantör, fick berätta hur de tänkt att vi ska få ett fossiloberoende bilbestånd 2030. Alltså om endast 13 år. Med tanke på all tid de redan haft sedan målsättningen klubbades och så lite har genomförts, förväntade jag mig kraftfulla åtgärder de närmaste åren.

Men återigen förbluffades jag över den handlingsförlamning som råder. Medan våra Nordiska grannar och stora delar av Europa tuffar på i rask takt med utbyggnad av offentliga laddnätverk, diskuterar man fortfarande ansvarsfrågor och plockar fram något som man kallar Klimatklivet. Det är ett regionalstöd för utbyggnad av laddplatser för elbilar som varje län kan ansöka om och som Energimyndigheten ska godkänna. Hittills i år har man beviljat 127 miljoner till laddinfrastruktur, vilket motsvarar 3 849 laddpunkter. Och då talar vi om hela Sverige!

Elbilseminarium

De flesta biltillverkarna satsar på el och det går fort nu.

Foto: Håkan Nilsson

Det är färre än vad som kommer att finnas i t.ex. Amsterdam 2018 och till det adderar man ytterligare ett par tusen semi-publika laddare. I EN stad! I Sverige talar man i termer som att ”det går ju alltid att ladda bilen hemma” men glömmer gärna bort mobiliteten, behovet att använda bilen till annat än resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Vi behöver bygga snabbladdare därför att det fortfarande är svårt att ge sig ut på en längre resa i Sverige med en elbil, speciellt norrut.

Antalet laddplatser i offentliga parkeringshus är ytterst begränsade. Anledningen är att kommunerna inte kan påverka privata markägare att bygga ut laddmöjligheterna. Däremot kan man ställa krav på de som bygger på kommunernas mark. Minst 20% av parkeringsplatserna ska ha laddare och det ska tas höjd för ytterligare utbyggnad i Stockholm. Det är bra. Men varför inte inkludera detta krav i bygglovet för byggnader på privat mark i hela landet?

Och sedan har vi Bonus/Malus systemet. Enkelt förklarat så är det sättet att belöna de som tar initiativet att köra fossilfritt och bestraffa de som inte har råd att göra det. Även här har man haft ett antal år på sig att färdigställa förslaget som ska leda oss in i ett fossiloberoende samhälle. Nu visar det sig att förslaget måste ses över igen eftersom förutsättningarna har förändrats. Tydligt är att våra politiker inte riktigt hänger med i utvecklingen, vare sig tekniskt eller hur marknaden utvecklas och det oroar mig.

Ett annat stort problem som Bertil Moldén, VD på BilSweden tog upp, var den stora utförseln av begagnade supermiljöbilar ur landet efter att leasingperioden är över. Det är bilar som staten subventionerat med skattefinansierade supermiljöbilspremier som försvinner ur landet istället för att de kommer tillbaka ut i trafik på våra svenska vägar. Är detta en synergieffekt av det faktum att det inte finns tillräckligt starka incitament för svenska kunder att köra en begagnad el- eller gasbil och att leasingbolagen därför får bättre betalt på andra marknader? Allt tyder på det.

Elbilseminarium

Leverantörer av laddare...

Foto: Håkan Nilsson

Elbilseminarium

...vädrar morgonluft.

Foto: Håkan Nilsson

Frågorna är många och svaren diffusa. Klart är dock att våra politiker inte lever upp till de kaxiga löften de deklarerar i internationella miljösammanhang. Det är en sak att ha målsättningar som ska placera oss i framkant och en annan sak hur man styr upp processen för att nå målen. Just nu är man ute och famlar utan att ha en tydligt fungerande strategi och av någon anledning så verkar man inte vilja titta på hur andra länder som t.ex. Norge hanterar elbilsfrågan.

Det ligger lite i vår svenska natur att inte göra som alla andra utan istället hitta våra egna vägar. Visst. Det har fungerat bra i många hänseenden, men när tiden blir knapp och inget händer, borde man då inte strunta i att återuppfinna hjulet och istället se hur andra löst frågan? Vi är inte så annorlunda än t.ex. Norge eller Holland. Nu verkar man dessutom ha fått ett nytt problem på halsen: Förlorade skatteintäkter i samband med en ökad försäljning av supermiljöbilar. Intressant problem när svenska bilister ändå är hårdast beskattade i EU.

Hur ser du på saken? Vad skulle få dig att köra fossilfritt? Gå gärna in på vår Facebooksida och berätta. Ställ frågor, ge förslag. Gör din röst hörd i debatten.

author image

Håkan Nilsson

Kontakta mig