MINI Cooper – En kärleksförklaring!

MINI Cooper cab

Foto: Håkan Nilsson

Det kommer inte vara lätt att behandla denna bil objektivt och kritiskt – jag är kär och alla vet vad kärleken gör med en. Älskar ju när det går undan, oavsett om det gäller städningen, träningen eller bakom ratten. Denna lilla pigga kamrat och jag hittade därför direkt en synergi av lekfullhet och fart.

Jag lät Håkan Nilsson ta de första raderna för att denna artikel skulle få lite dimension:

I februari 2014 lanserades nya MINI Cooper i Puerto Rico. Vi journalister som fick testa bilen för första gången, var genomgående imponerad av den utveckling bilen hade genomgått. Den hade vuxit på alla ledder och upplevdes för första gången ”som en riktig bil”, dvs inte bara en otroligt kul bil att köra utan levererade även en riktigt bra komfort.

Sedan dess har MINI lanserat en fyradörrars modell och en ny kombi, MINI Clubman, en mer midi än MINI modell. I våras var det dags för den nya MINI Cooper Cabriolet. En bil som erbjuder rufs i håret med taket nedfällt och en riktigt bra ljudkomfort med tygtaket uppfällt.

I jämförelse med föregångaren, som fram till förra året byggde på den gamla plattformen, har även nya MINI Cooper Cabriolet vuxit både på längden och bredden. Fram sitter både långa och korta riktigt bra. Sköna stolar med många inställningsmöjligheter gör även långa resor bekväma. Däremot är baksätet fortfarande mer ett nödsäte för korta transporter av korta personer.

MINI Cooper cab

Foto: Håkan Nilsson

Bagageutrymmet är större än tidigare, vilket innebär att man kan numera får plats med två handbagage istället för tidigare ett. Accessen är fortfarande väldigt nära ett brevlådeinkast, men å andra sidan så köper man inte denna typ av bil för att transportera stora mängder bagage. Detta är en inte bara en bil, det är en livsstil och det framkommer med all tydlighet i hur märket marknadsförs och hur den är uppbyggd.

Man har tagit en av marknadens roligaste bilar och adderat ett läckert canvastak med den brittiska flaggan i en diskret färgkombination av svart och grått. Riktigt läckert och en ytterligare indikation på att detta inte bara är en bil, något som Sara fick förmånen att upptäcka den sista vackra hösthelgen som var gjord för att köra nedcabbat. Här följer hennes ord om upplevelsen:

MINI Cooper cab

Foto: Håkan Nilsson

När man kliver in i denna lilla bil möts man av en stor interiörkänsla. Gott om utrymme för både ben och storhetsvansinne. Instrumentpanelen är en rund tavla omringad av en färgglad ram som byter färg efter humör. Vitt ljus har kommit fram till bör betyda ”Observera!” utan att för den skull gå in på några vidare detaljer.

MINI Cooper cab

Foto: Håkan Nilsson

I S-modellen, som denna, är skinnklädseln standard så även skinnratt och 6-växlad låda med 192 glada hästkrafter under den korta huven. Taket pryds av det typiskt brittiska Union Jack-krysset i sobert grå nyans. En lagom utstickande detalj på en annars diskret beige bil.

När jag pillar på ratten som styr de olika funktionerna upptäcker jag att denna bil skiljer sig avsevärt när det kommer till en punkt – körlägena är utmärkta som ”känsla” istället för det klassiska ”läget”. Oftast pratas det om Sport-läge, ekonomi-läge, komfort-läge etcetera. Här har man valt att gå all the way mini-feeling-go-kart-style och belyser verkligen just känslan de olika köregenskaperna utlovar.

Här kan man välja mellan ”low consumption driving fun”, ”Typical Mini driving fun” och min personliga favvo ”Maximum Go-Kart feel”! Bara begreppen gör ju att man blir barnsligt, busigt inspirerad. När man sen provar att putta till den där vänstra pedalen lite så går barnasinnet upp i extas! 0-100 på 7,2 sekunder (7,1 vid manuell handpåläggning). För givetvis har denna leksak även utrustats med paddlar bredvid den dierktstyrda ratten.

MINI Cooper cab

Foto: Håkan Nilsson

Bilen är väldigt direktstyrd och lyder minsta rattberöring men har en förvånansvärd väghållning, just pga att den är tyngre än sina syskon: cooper och cooper D. Körkänslan är verkligen go-kart men man slipper bildäcken, den fula hjälmen och att åkturen är slut efter 7-10 minuter. Förvisso kan bagageutrymmet lämna mer att önska.

Dock har man finurligt gjort det större även när taket är nere, plus att det dessutom finns ett pack-nät man man fästa över baksätet om man behöver frakta mer saker. Detta kräver ju förvisso att man inte är fler än två i bilen. Men fördel igen med cabriolet är ju att man kan fylla på höjden, såvida det är tillräckligt tungt så att det inte blåser bort.

En liten historia från en vanligt lördagskväll i mitt liv: Jag var hungrig, knappade in gps:en och mös iväg. Med Celine Dions lugnaste ballader strömmandes ur högtalarna kan ni bara tänka er kontrasten i maximum go-kart feel-läget och motorn som ger en skön bas åt musiken. Att de just anspelar på känsla istället för funktion ger en otrolig vi-känsla (för att inte tala om de kupade sätena som sätter pricken över minis i).

MINI Cooper cab

Foto: Håkan Nilsson

Denna lekfulla bebis kan dock även visa prov på mognad och ansvar. Mitt uppe i vår duett, min och Celines, lyser instrumentpanelens mittcirkel med ett vasst vitt sken – detta för att uppmärksamma denna gasglada mini nr 2 att det är dags att svänga av! Vilken toppenfunktion för oss som gärna lägger fokus på annat, som t. ex. körkänsla kombinerat med skönsång.

Nästa dag var det strålande sol, klarblå himmel och höstens färger sprakade i en fantastisk prakt! Det spelade ingen roll att jag hade viktigare saker på dagens schema, det här blev en kördag!

Med 16 grader varmt, utsläppt hår och nylagt läppglans på läpparna tryckte jag in cab-knappen och 18 sekunder senare var jag iväg. Det blev en euforisk upplevelse! Tänk er höstens alla färger på träden, svenska idylliska gamla riksvägar och ingen annan på vägen förutom jag, mini och skön musik.

MINI Cooper cab

Foto: Håkan Nilsson

Fläkten på full effekt på benen gav en skön kontrast mellan den friska luften men varma kupén. Inget mål, full tank, taket nere och öppna landskap tog mig till Rimbo och vidare. Sen hem. Note to self: nästa gång vänder jag inte tillbaka utan fortsätter tills jag flytt landet.

För att nämna ett minus var det köerna, eller snarare komforten under köerna. Dock tror jag nog mer att det var just köerna som orsakade komforten då jag inte tänkte en enda gång på detta när jag susade runt i vårt avlånga land, denna underbara höstdag. Att tvättningen av bilen går i samma anda som go-kart-känslan är ju däremot ett starkt plus! (om man, som jag, gillar när det går undan). Kort huv, två dörrar och undvik taket = swish!

För den som inte behöver mycket bagageutrymme, har kvar sitt barnasinne och gillar att borsta håret kan jag inget annat råd ge än att investera i denna livshöjande stora lilla leksak på fyra hjul! Att ni troligtvis får mig på köpet får ni bara se som en bonus!

author image

Sara Gardlenius

Kontakta mig